kål

Vattning

Kål (Brassica oleracea) är en kraftig grönsak med stora blad som avdunstar mycket vatten, särskilt i sommarvärme. Den behöver jämn fuktighet i jorden under hela växtperioden för att huvudena ska bli fasta och saftiga. Ge cirka 2–3 liter vatten per kvadratmeter och vecka under torra perioder, fördelat på en eller två gånger. Undvik att låta jorden torka helt ut mellan vattningarna, eftersom det leder till sprucken kål.

Behöver den vatten i dag?

Stick ner fingret cirka 3–5 cm i jorden nära plantans bas. Om jorden känns torr är det dags att vattna. Är den fuktig och kladdig kan du vänta. Du kan även lyfta krukan (om kålen står i kruka): en torr kruka är märkbart lättare än en nyvattnad.

Vattna på morgonen, direkt vid roten, så att bladen förblir torra. Blöta blad under kvällen kan främja svampsjukdomar som mjöldagg och bladfläcksjuka.

Solljus

Kål är en solälskande växt som behöver mycket ljus för att bilda kraftiga blad och täta huvuden. Vid för lite sol blir plantan lång och vek, bladen blir små och huvudena löst packade. Med tillräckligt med sol växer kålen snabbt och ger en skörd med god smak. Halvskugga fungerar men ger en lägre skörd.

• Idealiskt: Full sol · 6–8 timmar direkt solljus per dag
• Tål: Halvsol
• Bästa platsen i rummet: I fönstret
• Artificiellt ljus: Kål odlas i praktiken utomhus. Inomhus behövs en mycket stark växtlampa, till exempel LED för växter, i minst 12–14 timmar per dag för att plantan ska klara sig. Placera lampan 20–30 cm över plantan och justera höjden när den växer.

Temperatur

Kål är en svalväxt som trivs bäst i sval, fuktig väderlek. Den bildar täta huvuden och god smak när dagarna är milda och nätterna svala. Vid frost tål de flesta sorter lätta köldgrader, särskilt när plantorna har härdats av gradvis. Vid långvarig värme blir kålen bitter och vill skjuta i blom.

• Idealiskt: 12–20 °C
• Tål: -8–30 °C
• Härdighetszoner: 3-10

Gödsling

Kål är en växt med högt näringsbehov, särskilt av kväve, under den snabba bladtillväxten. Kalium och fosfor behövs för god rotutveckling och fasta huvuden. Jorden bör ha ett pH mellan 6 och 7 och vara rik på organiskt material.

• Långtidsverkande gödsel: En gång om året, i början av våren innan utplantering eller sådd, blandat ner i jorden.
• Välbrunnen kompost, Välbrunnen stallgödsel från häst, ko eller höns (hönsgödsel i små mängder), Hornspån, ett långsamt kvävegödselmedel, Blodmjöl, ett snabbverkande kvävegödselmedel, Allsidigt organiskt grönsaksgödsel med högre kväveinnehåll

Jord

Kål vill ha en näringsrik, fuktig men väldränerad jord med ett pH mellan 6,0 och 7,5. Jorden bör vara djup och fri från stenar så att rötterna kan växa ner och bilda ett stabilt stöd åt det tunga huvudet.

• Lerjord med kompost: Cirka 40 procent lerjord, 40 procent mogen kompost och 20 procent grovt sand eller perlit för dränering.
• Mullrik trädgårdsjord: Odlad trädgårdsjord blandad med mogen kompost eller stallgödsel i förhållandet 2 till 1.
• Krukjord för grönsaker: Kvalitetskrukjord med tillsatt kompost och lite långsamverkande grönsaksgödsel.
• pH 6–7.5

Omplantering

Kål har en kraftig, grund rotmassa som snabbt fyller en kruka. Den tål dåligt att rötterna störs när den växer, så flytta den i ett tidigt stadium, helst när plantan har 4-6 sanna blad.

• Hur ofta: Kål odlas oftast som ettårig växt och flyttas en gång, från sådd i kruka eller tråg till sin slutliga plats. Vid behov flyttas plantan igen efter några veckor om rotsystemet fyllt krukan.
• Ny kruka: Plantor i 9-11 cm krukor är lagom för förodling. Inför utplantering bör krukan vara minst 20 liter för kålhuvud i behållare, och en kål i kruka behöver stor volym för att bilda ett fast huvud.
• Tid för omplantering: Vår, Sommar

Så planterar du om

1. Lyft plantan försiktigt vid bladen, aldrig vid stammen, med jordklumpen intakt.
2. Gör ett hål som är lika djupt som jordklumpen och något bredare.
3. Placera plantan så att den står lika djupt som den stod förut, och fyll på med jord.
4. Tryck jorden lätt runt roten så att den sluter sig mot klumpen men inte packas hårt.
5. Vattna noga så att jorden sjunker till rätt nivå.
6. Sätt en stödpinne bredvid om plantan är hög eller bär ett tungt huvud.

Beskärning

Beskär bara för att ta bort gula, skadade eller sjuka blad. Kålens grön- och bladmassa behövs för fotosyntesen, så ta aldrig bort mer än några få blad i taget.

Tid för beskärning: Sommar, Höst

Så beskär du

1. Ta bort gula eller brunfläckiga yttre blad genom att skära av dem nära stjälken med en ren kniv.
2. Ta bort blad som är skadade av larver eller sniglar, och kontrollera undersidan av bladen efter ägg.
3. Undvik att skada stjälken och bladhalsarna eftersom sår lätt tar in svamp och bakterier.
4. Ta inte bort fler än cirka en tredjedel av bladen under en och samma säsong.
5. När huvudkålen börjar fastna i sitt huvud kan du knäcka några lösa yttre blad för att skydda det mot regn och sprick, men låt det centrala bladverket vara orört.
6. Skörda huvudet när det är fast och kompakt, och riv bort rester av plantan efter säsongen för att minska sjukdomsspridning.

Förökning

Hos kål är det vanligaste misslyckandet att plantorna blir långa och veka när de sås för tätt inomhus. Så tunt och ge dem ljus så snart groddarna kommit upp.

Om kål

Kallas även: vitkål, grönkål, broccoli, blomkål

• Växttyp: ört, grönsak, tvåårig planta
• Livslängd: biennial
• Utbredning: Naturligt förekommande längs kusterna i västra och södra Europa, särskilt på Atlantkusten och i Medelhavsområdet.
• Höjd fullvuxen: 30 till 150 cm, beroende på sort
• Blomningstid: maj till juni under andra året

Husdjur · Människor

Husdjur: Ofarlig · Människor: Ofarlig. Kålsorter som vanlig kål, broccoli och blomkål är ogiftiga för människor och husdjur enligt ASPCA. Stora mängder rå kål kan ge gasbildning och magbesvär, och rå kål innehåller goitrogener som kan påverka sköldkörteln vid mycket högt intag.

Vanliga problem

• Kålfjäril: Larverna äter stora hål i bladen och kan snabbt skada hela plantan. Kontrollera undersidan av bladen och ta bort ägg eller larver för hand.
• Kålbladlus: Insekterna samlas på bladundersidor och på skotten och suger växtsaft, vilket ger krusiga blad. Spola bort dem med vatten eller använd såpvatten.
• Klumprotssjuka: Svampen Plasmodiophora brassicae ger missbildade, svullna rötter och hämmad tillväxt. Undvik att odla korsblommiga grödor på samma plats flera år i rad.
• Gulfläckighet på blad: Svampsjukdomar gör att blad får gula fläckar som sprider sig. Ta bort skadade blad och ge god luftcirkulation mellan plantorna.

Användning

Kål är en av världens viktigaste grönsaksgrupper och används färsk, syrad, kokt eller stekt. Grönkål och vitkål är kulinariskt viktiga i många länder, och broccoli, blomkål och brysselkål används i matlagning dagligen. Arten har dessutom använts som folkmedicin mot matsmältningsbesvär.

Är den ätlig?

Blad, stammar, knoppar, blomställningar och rötter är ätbara beroende på odlingsform. Vitkål används som huvud, broccoli och blomkål som blomställning, brysselkål som knoppar och kålrabbi som förtjockad stam.

Historia och legender

Kål odlades redan i antikens Grekland och Rom, där den sågs som en botemedel för många sjukdomar. Under medeltiden spreds den över Europa och blev en viktig vinterföda. Flera sorter utvecklades i Nordeuropa och Holland.

Visste du att?

Alla våra vanliga kålgrönsaker kommer från samma vilda art. Under 1700-talet valdes olika växtdelar ut, vilket gav sorter där stammen, bladen, blomställningen och knopparna blev till egna grönsaker.

Vanliga frågor

Så skrevs den här guiden

Verdiss skriver varje guide med AI utifrån botaniska källor och kontrollerar arten mot iNaturalist och Plants of the World Online (Kew). Läsare kan betygsätta varje guide i appen.

Källor

• iNaturalist
• Plants of the World Online (Kew)
• Wikipedia